Tubens tårar

Tror aldrig jag har gråtit så här mycket på tunnelbanan innan....
Det var mycket folk, alla kollade på mig, men jag orkade lixom inte bry mig...
Tårarna bara rann, och jag visste att det inte skulle gå att stoppa så det var ingen idé att försöka stoppa det heller...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0