....

Igår var det en konstig dag....
Tårar men även glädje!
Glädjen får jag tacka alla vänner och knattarna för!!!

Känslan av att bara kunna brista ihop närsomhelst är psykiskt påfrestande, men ibland kanske det behövs?

Det ingen ser och ingen hör mår ingen dåligt av! Men vad händer nar man känner det......?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0